Dopkort

Äntligen...... Nu har livslusten återkommit. Att man kan bli så in i bomben trött, både fysiskt och psykiskt. Man tar ut sej så mycket för att hjälpa sina föräldrar, att man själv håller på att gå under. Är det bara ett kvinnligt fenomen? Nu har jag ju en storebror som också hjälpt mamma och pappa, men ändå så är det till dottern de ringer när det blir problem. Nu har jag faktiskt förklarat för mor och far att jag inte orkar göra allt de ber om, de får lov att antingen vänta till jag har ork nog eller prata med min bror. Och faktiskt så har det gett resultat. SKÖNT!

Nu har jag varit borta från bloggandet så länge, att jag känner mig lite ringrostig. Det är mycket jag har att ta igen. Alla ni kära bloggvänner, vänta er många kommentarer från mej. Jag har varit in och tjuvkikat som hastigast hos en del av er. Det finns mycket snyggt att titta på!!!

I alla fall så har jag fått en beställning på ett dopkort. När jag lika var i farten så gjorde jag 2. Jag är faktiskt riktigt nöjd med bägge två..

Nu ska jag kika runt i mina favvobloggar och lämna ett litet avtryck. 1000 tack för att ni alla finns :-))

Bautakramar till er alla  //  Kikki